fredag 23 januari 2009

Uteslutningsdieter, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 7)

Text: Anki Sundin, ©NGruppen


Från tarmen urspringer många av våra hälsoproblem idag. IBS, Crohns, ulcerös kolit och andra inflammatoriska tarmsjukdomar drabbar allt fler, och kosten kan ha en stor betydelse för hur vi behandlar och kanske i viss mån även förebygger sådana problem. Även besvär som vi inte spontant skulle sätta i samband med vår tarmhälsa skulle kunna vara kopplade hit – utmanande teorier om läckande tarm, övervikt och ”dålig hy” undersöks med varierande framgång.

Detta är den sjunde delen i en följetong av inlägg och fortsätter att ta upp uteslutningsdieter med fokus på studier som talar för och emot effekten av dessa.


Alla delar i denna följetong

Uteslutningsdieter kan hjälpa vid IBS

Att maten vi äter kan påverka tarmen på olika sätt kan vi förstå nästan intuitivt. Frågan är hur stor del av olika tarmproblem som direkt härrör från valet av livsmedel. Intresset kring allergi typ 3 (dvs en reaktion medelst IgG-antikroppar istället för IgE, ibland även kallat födoämnesintoleranser, även om begreppet intoleranser också kan avse enzymatiska brister, jfr laktasbrist som ger laktosintolerans) har blivit allt större.

En ”allergi typ 3-fri” kost verkar i vissa fall vara en del av lösningen/behandlingen för människor med olika tarmproblem. (Skillnaderna mellan vanliga allergier och allergi typ 3 har behandlats i del 3 och 6.)


För och emot uteslutningsdieter vid IBS

För att undersöka IBS (irritable bowel syndrome/colon irritabile) använde man i en studie (13) en individuellt anpassad uteslutningsdiet baserad på närvaron av antikroppar av typen IgG4 mot 16 vanliga livsmedel inklusive mjölk, ägg, vete, cheddarost, ris, jäst, potatis, jordnötter, torsk, kyckling, lamm, nötkött, fläskkött, tomater och sojabönor.


I genomsnitt hade patienterna IgG4-antikroppar mot 8 av dessa 16 livsmedel. Denna studie påvisade en ökning av IgG4-antikroppar för vete, nötkött, fläskkött, lamm och sojabönor hos de IBS-patienter som deltog i studien. En egen reflektion som jag gärna gör kring valet av antikroppstyp, är dock att det var olyckligt att man valde endast IgG4-antikroppar istället för att mäta hela gruppen av IgG. Det framgick inte i studien hur man resonerat när man valt ut just grupp 4 istället för att innefatta samtliga, men en uteslutningsdiet baserad på IgG-antikroppar som helhet skulle möjligen ha givit ett bättre resultat.


Att använda uteslutningsdieter med avseende på IgG-antikroppar har således börjat diskuteras. Hunter (15) påpekar att stora studier på uteslutningsdieter visade att en tredjedel av IBS-patienterna inte hade några födoämnesintoleranser (allergi typ 3, min anm.). Ändå verkar det som om alla som testades för IgG i den studie han kritiserar (11) hade någon positiv reaktion och därför fick kostrekommendationer baserat på detta. Hunter menar att detta inte i sig självt betyder att serum-IgG-test är ett särskilt användbart test.


Ett exempel som ges här är att den kritiserade studien visade att 87 procent av patienterna gav ett stort svar på jäst, men att två andra stora studier (17) på IBS visade att endast 5,5 procent av patienterna reagerade på detta livsmedel. Skillnaden mellan 87 och 5,5, menar denna forskare, är alltför stor för att den ska vara realistisk och spegla problematiken vid IBS.


Istället menar han att höga nivåer av IgG för jäst som sådant inte avslöjar något signifikant med avseende på IBS. Vidare menar han att svaren på ägg, komjölk och cashewnötter är högre än vad som hade kunnat förväntas av en koststudie, medan positiva svar på choklad och apelsin verkar vara alltför låga.

Den procentuella andelen av patienter som uppvisar märkbar förbättring genom denna kost är, enligt samme kritiker, en besvikelse. Han menar att tidigare studier där man testat uteslutningsdieter för IBS-patienter styrker uppfattningen att IgG-testning för födoämnesintoleranser (allergi typ 3, min anm.) inte är värdefull. Han förklarar istället förbättringen hos de behandlade patienterna med den stora skillnaden i allmänhet hos de två kosterna – testkosten och kontrollkosten (15).

De två stora studier han hänvisar till är dock gjorda i mitten av 80-talet. Frågan är om man i tillräckligt stor utsträckning hade analysmetoder som motsvarar dagens för att identifiera IgG-antikroppar, samt vilken undergrupp av IgG-antikroppar man i så fall mätte. Under förutsättning att resultaten i en studie är riktigt validerade och tolkade, bör inte en eventuell konflikt med tidigare studieresultat i sig vara skäl nog för avvisande. IgG-testning och en efterföljande uteslutningssdiet kan mycket väl vara en möjlig behandlingsstrategi vid IBS. Diskussionerna kring detta fortsätter (18).


Fyra vanliga livsmedel som påverkar

Det kan påpekas att jäst, vete, ägg och mjölk anektodiskt tycks vara livsmedel som många människor med olika besvär med tarmen upplever att de mår bättre av att utesluta eller konsumera mindre frekvent och i mindre mängder.


Det betyder inte att dessa fyra livsmedel ska betraktas som farliga med den kunskap vi har idag – bevisligen mår många bra av att äta dem regelbundet och i relativt stora mängder – utan snarare att människor som gått bet med sina tarmbesvär skulle kunna testa att vara mer försiktig med just dessa under en period och se om de upplever någon förbättring.

2 kommentarer:

  1. detta tycker jag är mycket intressant!

    SvaraRadera
  2. åh, ännu mer intressant fakta :)
    du får jättegärna återkomma till mig när du vet mer (tänker på ditt svar till mig i föregående inlägg)
    du får ha en bra fortsättning på helgen :)

    SvaraRadera